För drygt ett och ett halvt år sedan gjorde vår lokaltidning en artikel om mig, barnen och framför allt mitt engagemang i Makalösa föräldrar och VIMIL (vi som mist någon mitt i livet), 2 föreningar som jag försökt starta upp här i Jönköping.
Nu har de/vi skrivit en uppföljning för att försöka ge lite hopp till alla som hamnar i sådana här trista livsöden.
När jag blev änka 14/jan-11 trodde jag verkligen inte att jag skulle kunna hitta kärleken igen. Det kändes verkligen som om livet var över på den fronten. Jag ville, men det är ju inte riktigt samma sak......
Jag hade dock bestämt mig för att leva vidare och inte gå runt och tänka på vad andra tycker och tänker eller gå runt och tycka synd om mig själv. Jag var ju dock bara 38 år gammal, mer än halva livet kvar.
Inte trodde jag väl att jag skulle hitta kärleken, mindre än året senare......
