Sidor

måndag 18 april 2011

Jobbigt

Ja, här sitter jag i sängen och kan inte sova. Det började kännas lite bättre i slutet på veckan vilket är väldigt välkommet!! Jag jobbade i torsdags, det gick bra men var väldigt ansträngande. vi hade många kunder så jag kunde inte ta det lugnt inte. Jag sov 3 timmar när jag kom hem och då jobbade jag ändå "bara" 4 timmar. Det säger en hel del

Jag har fortfarande väldigt svårt att fokusera på något och mitt minne är sämre en hos en guldfisk. Hur ska man görs för att få igång hjärnan?? Har ni några tips?
Jag hittar heller ingen motivation att ta tag i saker och ting. Det är frustrerande......
men som min kloka psykolog säger. Ta det lugnt motivationen kommer när det är läge och hjärnan orkar med det. Stressa inte fram den den kommer av sig självt när du är redo!!

Jag var och träffade en handläggare på arbetsförmedlingen i veckan. Skönt att den processen satts i rullning. Hoppas nu bara inte att det tar allt för lång tid innan jag ser resultat. Jag har valt en jobbcoach, tack för hjälpen att underlätta valet I-E. Jag har valt nordic coaching och Carl-Johan. Hoppas det blir lika bra som det känns.

Tack för alla de tips jag fick, både här och via mail, ang onsdags aktiviteter. Jag kommer absolut att sno några av idéerna, och precis som någon skrev, blir det ju lättare att hitta på saker ju varmare det blir.
Våren är härlig!!!

På tal om att höra av sig till mig har det kommit till min kännedom att det återigen är problem att skicka kommentarer. Suck!! Är det någon som vet vad det beror på eller ännu hellre har en lösning på problemet?? Jag tar tacksamt emot tips.
Ett tips är ju att kopiera texten du skrivit innan du skickar iväg kommentaren. Så gör jag själv när jag lämnar kommentarer hos andra.

Nu hoppas jag att jag hittar styrkan att läsa ikapp mig på alla de intressanta bloggar jag följer.
Anna en lunch snart igen låter väldigt trevligt.

Det som gör att det känns extra jobbigt att somna nu beror på att det är eller rättare sagt skulle varit Fredriks födelsedag i morgon.
Jag skulle vilja göra något speciellt med barnen då. Ska man uppmärksamma denna dag eller är det bättre att låta bli?
Någon som har erfarenhet och eller kloka tankar att dela med sig av angående detta???

Nej, usch och fy. Nu börjar klockan närma sig 03.00. Ska faktiskt försöka mig på att somna igen.

God natt
Hoppas vi hörs snart igen
// Anna




- Posted using BlogPress from my iPhone

7 kommentarer:

  1. Kära du!
    Lyssna på psykologen och kroppen. Du/ni har gått igenom så mycket de senaste åren. Så mycket kraft och energi har gått åt till detta. Låt nu återhämtningen också ta tid även om det är frustrerande.
    Jag skickar varma styrkekramar. Du är en fantastisk mamma och människa.

    SvaraRadera
  2. Födelsedagen var vi noga med att fira första åren. Mat på stamkrogen, promenad till favoritplatsen, besök på kyrkogården för två av barnen (äldsta vägrade ju som bekant) och t o m lite sång och musik vid graven. Dödsdag har vi däremot aldrig brytt oss om, det har känts som en dag inte värd att minnas alls!

    Att du kunde sova tre timmar på raken visar kanske att det är bra att du gör lite fysiskt utmattande saker så att det liksom tar över.

    Hoppas du inte oroar dig för mycket för jobb. Med fyra barnpensioner och en omställningspension kommer man ju faktiskt en bra bit. Du har förstås högre omkostnader för boende&bil och sånt men det är ju ändå en grundtrygghet. För mig gav den möjlighet att engagera mig mer i barnens skola och sånt än vad många andra föräldrar gjorde!

    SvaraRadera
  3. JAg tror att det är en bra sak att uppmärksamma födelsedagen på något sätt. Kanske med en festligare middag eller fika med tårta t ex. Men allt det där kan man ju göra hemma, det tror jag att jag skulle göra.
    Det är nog inte så konstigt att du inte har motivation ännu att göra saker och jag tror också att det kommer inom sinom tid. En dag i taget men jag kan tänka mig att det känns frustrerande emellanåt. Jag hoppas att du får ordning på ditt sovande. Allt gott till dig och barnen.

    SvaraRadera
  4. Åh jag har inga svar till dig. Däremot har jag en STOR kram att skicka!
    Känner du den?
    kram
    Annika

    SvaraRadera
  5. När min 30åriga syster dog för några år sedan gick vi till minneslunden och tände ett ljus för henne! Istället för blommot hade vi med hennes favoritgodis och la där. Sen gick vi hem och åt hennes favorträtt!!!
    För mig var det viktigt de första åren att göra något "fysiskt" för henne medan jag numer pratar med min mamma om henne och att det va hennes födelsedag och vi minns henne lite extra just den dagen!!

    KRAM Lina

    SvaraRadera
  6. Hur mår du? Det var länge sedan du skrev. Kram

    SvaraRadera
  7. Börjar bli lite orolig för att du mår riktigt dåligt? Är du gullig och bara skriver någon rad så vi vet hur du har det!
    Kram, tänker på dig!

    SvaraRadera