Julafton och juldag

Julaftonen blev riktigt bra!!

Jag hämtade hem Fredrik till julbordet vid 14. Han, nej jag kan nog säga vi alla, inkl. sköterskorna på Ekhagen, var väldigt oroliga för resan.
Hur skulle det gå utan syrgas i 15 minuter?
ÖVER FÖRVÄNTAN blev svaret. Jag tror vi kan tacka det kalla vädret, tänk att man skulle få chans säga så en gång.
Vi hade dukat upp på nedre plan, i gillestugan, för oss vuxna och barnen fick sitta på övre plan. Det var det som kändes bäst för Fredrik, han orkar inte med för stor dos av barnen. I år firade vi julafton med Fredriks familj, föräldrar och syster med familj, så vi var totalt 12 personer 6 vuxna och 6 barn.
Det fungerade hur bra som helst det var så man var tvungen att nypa sig i armen ett par gånger för att försäkra sig om att man inte var i en dröm.
Det bästa med att vi var i gillestugan var att det finns en soffa i direkt anslutning till matbordet, så när Fredrik inte orkade sitta på en stol längre kunde han slappna av i soffan men ändå vara med i gemenskapen. Det var mycket positivt!
Jag körde tillbaka honom vid 21, även den resan fungerade bra. Tänk att han orkade så länge. Hans mamma följde med och sov hos honom.
När jag kom hem vid 22 och gick upp för att lägga barnen passerade jag köket, snacka om att jag fick en chock!! Där stod ALL disk kvar!!!!! Alla tallrikar, kastruller varav en med vidbränd tomtegröt, glas, karotter och andra uppläggningsfat mm.
Fy, vad ledsen och besviken jag blev, TACK för den, det sved verkligen!! 

Jag ringde då räddningspatrullen, min syster och hennes man, och frågade om de hade möjlighet att komma lite tidigare idag för att hjälpa mig röja undan innan nästa kalas. Så de kom vid 11 idag. Vad skulle jag gjort utan min familj som ställer upp i vått och torrt. Tack Mia och Simon!
Sen kom mamma och pappa också, lite innan 13.
Idag har vi alltså firat julafton (nr 2) med min familj, föräldrar och syster med familj, så vi blev 12 personer 6 vuxna och 6 barn idag ochså. Det blev inget julbord, utan lutfisk. Visst är det gott! Med vitsås, salt, kryddpeppar och gröna ärtor blir det riktigt gott. Mmmmmm

Tyvärr orkade Fredrik inte med en dag till. Han hade en riktigt jobbig natt, den värsta på länge, både oro/ångest och smärta. Han sov mellan 23- 03 sen var det kört. Även förmiddagen var så jobbig, främst pg a oro/ångest, att de beslutade att ge honom så mycket medicin att han skulle sova bort resten av dagen vid 12. Jag pratade med sköterskan ett par gånger under förmiddagen för att vara med i planerna.
Jag avvaktade ett tag, väntade faktiskt ända till 14 innan jag besökte honom för att han skulle få sova lite till. När jag kom dit hade hans mamma redan gett sig iväg.
Det var så jobbigt att se honom då. Han låg precis så som han inte vill, som ett kolli med slangar överallt. Syrgasslangen i näsan, en slang till en pump med lugnande medicin i högerarmen och en morfinpumpsslang till vänsterarmen. Usch, vad jag lider med honom. Han var så drogad att de inte vågade lämna honom ensam. De var rädda att han skulle försöka kliva upp ur sängen och då ramla ihop för att benen inte bär. Jag stannade knappt 2 timmar, passade på att slå in de sista klapparna. Han vaknade till liv straxt innan jag skulle gå. Då ville han till toan, ville inte kissa i flaskan på sängkanten, utan skulle prompt ut och gå. Det gick bra, men ryggvärken kom tillbaka när han skulle lägga sig igen. Den var så ihärdig och jobbig att det inte räckte med pumpen utan sköterskan gav honom extra morfin i spruta.
Vi kom överens om att de inte skulle ge honom mer "sov"medicin utan att han skulle få vakna upp igen, för att få se om han mår bättre. Hon tyckte det vore bra om jag kom tillbaka lite senare för Fredriks skull, för hans trygghet skull. Så efter 7 återvände jag tillsammans med Mia och Simon. Vi fick lite lotter i julklapp som vi tog med till Fredrik. Han sov när vi kom dit men vi väckte honom och hade riktigt trevliga 2 timmar tillsammans.

Så skönt att även denna dag slutade trevligt!
// Anna